Mental tränare & Coach

Har du funderat på…

– Det är ditt förhållningssätt till det du ska göra som styr hur du upplever det, om du ser praktiska hinder eller faktiska möjligheter.

– Kan du förändra ditt sätt att se på ”tråkiga” saker har du i samma stund ändrat ditt liv!

– Notera vilka ord du använder; Ofta är det så att själva ordvalet i sig hindrar dig eftersom det föder så många negativa tankar!

– Samma tänkande som fört dig dit du just nu befinner dig kommer inte  att föra dig dit du vill komma.

Köpte jag en trisslott eller?

I
veckan som var har jag varit med om så lustiga saker som man normalt tror bara
händer i uppdiktade filmer eller dåliga
historier. Det hela började med att jag skulle föreläsa på Visingsö, bredvid
Gränna, en föreläsning som jag sett fram emot under en längre tid då jag tycker
att just Visingsö är en otroligt vacker plats. Jag åker i tid på torsdag
eftermiddag för att slippa stressa, jag ska nämligen äta middag med den grupp
jag ska föreläsa för klockan 19.00. Som vanligt ställer jag in min GPS, detta
går lite på vana och trots att jag varit i Jönköping massor av gånger och kan
den vägen mer eller mindre i sömnen så väljer jag att koppla bort hjärnan en
stund och följer min lilla vägvisare.

Ni
som har läst mina tidigare krönikor vet min relation till och otur av tidigare
GPS resor och när jag ser att klockan närmar sig tiden för min färja och jag
fortfarande är ute på småvägar så gör jag mitt första misstag, jag bestämmer
mig för att GPSen är trasig eller i varje fall har fel och knappar istället in
Jönköping för att därifrån följa motorvägen norrut. Jag kommer snart till
Jönköping och hittar även cirka 25 minuter senare till Gränna, allt för att få
veta att den färja som jag tänkte åka med gått och att jag, när jag bestämde mig
för att programmera om min GPS bara var några kilometer från Gränna, och alltså
hade hunnit om jag inte bytt tankesätt.

Hur
som helst så tänker jag att det är lugnt, jag tar nästa färja och går in för
att boka en biljett när det på kontoret säger – du har väl bokat innan?, Nej
säger jag, då jag hade tänkt att sommaren är över så borde det vara lugnt, men
tji fick jag för just denna dag så var det marknad på Visingsö så det var
fullbokat på nästa och jag tvingas ställa mig i ”chanskön”. Jaja
inget ont som inte har något gott med sig, jag fick nu tid att varva ner, samla
tankar, lyssna lite på Grekisk musik och ringa några samtal och den dryga timme
som jag fick vänta gick snabbt, nu var det bara att starta bilen, köra ombord
och snart skulle jag kunna gå på toa, byta kläder och äta en god middag.

Jag
vrider om nyckeln, inget händer, om igen, vrider nyckeln, men inte ett ljud,
inte minsta tändning, jag hade under min dryga timmeslånga väntan lyckats tömma
batteriet med radio, laddning av telefon, fläktar mm, kanon, hur ska jag nu
lösa detta? färjan kommer snart och bilen startar inte, nästa och sista går om
en dryg timme, vad ska jag göra??? då kommer jag på att jag har ju
assistanshjälp på bilen och kollar om de kan komma. tyvärr så kan de inte lova
att de hinner innan nästa båt går, shit, vad gör jag nu?

jag
bestämmer mig för att kolla om någon kanske har startkablar och kan hjälpa mig
få igång bilen så att jag i varje fall kommer över. Den första jag fråga är
bilen bakom, en husbil, och gissa vad som händer, mannen som kommer ut säger –
jag har inga startkablar, men jag har ett extra batteri som jag kan låna ut
till dig tills i morgon. Vad är oddsen för detta och sagt och gjort, mannen i
fråga kopplar loss mitt gamla batteri, sätter i lånebatteriet, vi växlar
telefon nummer och jag hinner med färjan. Äntligen nu kan jag snart slappna av…

Väl
framme vid hotellet träffar jag min uppdragsgivare för kvällen, vi går igenom
lite inför morgondagen och sedan ska han visa mig till mitt rum. när vi kommer
dit, stoppar jag in nyckeln och öppnar dörren, allt för att finna två halvt
avklädda personer liggande på ”min säng”, är detta ett skämt eller en
välkomstkommite? hur som helst, paret är lika chockade som jag, och det visar
sig att hotellet inte har någon direkt reception på kvällen och när jag inte
kommit i tid så fick nästa par som kom bara en nyckel och detta råkade bli
”min”. Helt otroligt och det kändes nästan som om dolda kameran eller
blåsningen skulle titta fram bakom en gardin och säga ”lurad”.

Nu
kom ingen fram och föreläsningen blev kanon, jag var allas stora skratt och
glädjeämne och kommer säkert att ligga till grund för många roliga historier
som man kommer att se tillbaka på. Nästa dag åker jag hem efter att först ha
fått byta tillbaka mitt gamla batteri, som numera är fulladdat, och jag tänker
igen, vilken tur jag har, jag borde nästan köpa en trisslott, men nej det blev
det inte. Det viktiga som jag tar med mig från detta är ändå att det i alla
lägen gäller att inte ge upp utan hela tiden försöka se lösningar och
möjligheter, nu hade jag en extrem tur men samtidigt hade jag nog löst det på
något sätt ändå, det går ju faktiskt att simma 🙂

Kommentera

mariakehagia.se © 2015 • Mental Tränare & Coach

css.php